Jag verkar välja den svåra vägen, varför ska det vara lätt lixom . Det blir den där gropiga, steniga och mest svårframkommlga vägen jag väljer. Och på väggen ligger det taggar och glas som får mina fötter att blöda och fötterna de svider när jag trampar vidare på vägen. Vägen är så igenväxt att man får backa och vända om flera gånger och om det finns något slut på vägen har jag ingen aning om. Trots detta forsätter jag ta mig fram på detta sätt.... som tur är lånar mina vänner ut sina sandaler ibland så de blödande såren blir till sårskorpor och det blir lättare att gå igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar